Skattefriheten för förmån av privat hälso- och sjukvård slopas från och med den 1 juli 2018. De nya reglerna tillämpas på förmåner som arbetsgivaren betalar efter den 30 juni 2018.
Riksdagen har beslutat att från och med den 1 juli 2018 slopa skattefriheten för förmån av privat hälso- och sjukvård i Sverige samt vård och läkemedel utomlands. Samtidigt slopas arbetsgivarens avdragsförbud i inkomstslaget näringsverksamhet för denna typ av utgifter avseende anställda.
Det innebär att förmån av privat vård i Sverige blir skattepliktig för den anställde och att arbetsgivaren kommer att få avdrag med ett belopp som motsvarar förmånens värde. De nya reglerna för privat vård motsvarar vad som redan gäller när en arbetsgivare betalar för offentligt finansierad vård i Sverige som ges till en anställd.
Förmån av vård och läkemedel utomlands när en anställd insjuknar i samband med tjänstgöring utomlands kommer även fortsättningsvis att vara skattefri för den anställde. Skattefriheten behålls även för de statligt anställda som är stationerade utomlands när det gäller förmån av vård och läkemedel för den anställde och för medföljande familjemedlemmar.
Utgångspunkten för skattepliktiga förmåner är att dessa ska värderas till marknadsvärdet. Med marknadsvärdet avses det pris som den anställde skulle ha fått betala om han själv skaffat sig motsvarande varor eller tjänster.
Av förenklingsskäl ska dock förmån av sjukvårdsförsäkring värderas till det belopp som arbetsgivaren betalar i premie. Det motiveras med att premier för sjukvårdsförsäkringar varierar kraftigt bland annat beroende på den anställdes ålder och självrisken. Det skulle därför bli alltför administrativt betungande för både arbetsgivare och Skatteverket att fastställa ett marknadspris.
Förmånsvärdet kan dock justeras uppåt eller nedåt om det finns synnerliga skäl. Det kan bli fallet om förmånsvärdet avsevärt avviker från vad den anställde normalt skulle få betala för en sjukvårdsförsäkring.
I inkomstskattelagen finns ett antal bestämmelser som avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst. Denna försäkringsform som infördes 1950 erbjuds inte längre på marknaden. Den tas därför bort från skattelagstiftningen.
De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2018.
Förmån av hälso- och sjukvård och läkemedel anses tillhandahållen i samband med arbetsgivarens betalning av en utgift för hälso- och sjukvård eller läkemedel. Beträffande sjukvårdsförsäkring innebär det att förmånen tillhandahålls i och med betalningen av försäkringspremien. Eventuella premier betalda före ikraftträdandet för försäkringar som avser tid efter ikraftträdandet träffas således inte av de nya bestämmelserna.
Regeringens proposition 2017/18:131
Från och med den 1 juli 2018 kan du som är medlem i en fackförening få skattereduktion för din medlemsavgift. Det har riksdagen beslutat.
Den 1 januari 2007 avskaffades skattereduktionen för fackföreningsavgiften av den dåvarande Alliansregeringen. Nu när den återinförs kan du som är medlem i en arbetstagarorganisation få en skattereduktion motsvarande 25 procent av den avgift du betalar om din totala avgift under året uppgår till minst 400 kr.
Betalar du medlemsavgift till en utländsk arbetstagarorganisation kan även den ingå i ditt underlag för skattereduktion.
Din arbetstagarorganisation kommer att lämna kontrolluppgift på det du betalat. För att få skattereduktion för en utländsk fackavgift måste du själv lämna uppgift om underlaget i din inkomstdeklaration.
Reglerna träder i kraft den 1 juli och tillämpas på medlemsavgifter som betalas efter den 30 juni 2018.
Skattutskottets betänkande 2017/18:SkU21
En delägare hade fått en andel i en lantbruksfastighet genom gåva och ytterligare en andel vid ett senare tillfälle genom gåva med överlåtelseförbud. Enligt Högsta domstolen hade delägaren, trots överlåtelseförbudet, rätt att få hela fastigheten såld på offentlig auktion.
I det aktuella målet ägde fyra delägare gemensamt en lantbruksfastighet med en fjärdedel var.
En av delägarna ansökte om att fastigheten skulle bjudas ut till försäljning på offentlig auktion. Han hade fått en andel av fastigheten i gåva av sina föräldrar 1972 och en andel 2003.
Vid gåvan 2003 angavs det i gåvobrevet att ”överlåtelse av erhållen egendom får endast ske till bröstarvinge utan övriga delägares samtycke. Om överlåtelse skall ske till annan del-ägare i fastigheten skall då gällande taxeringsvärde vara det pris som då skall gälla”.
Vid gåvan 1972 fanns inget villkor om begränsad förfoganderätt.
Tingsrätten och hovrätten avslog delägarens ansökan med hänvisning till 6 § lagen om samäganderätt (1904 års lag). Högsta domstolen (HD) som kom att pröva målet konstaterade att eftersom det var fråga om en lantbruksenhet med mer än två delägare skulle prövning ske enligt 13 § lagen om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter (1989 års lag).
Bestämmelserna om försäljning på offentlig auktion i de två lagarna överensstämmer innehållsmässigt med varandra, med den skillnaden att enligt 1989 års lag kan delägarna själva inte avtala bort rätten att begära försäljning. Men det har enligt rättspraxis, framhöll HD, inte ansetts hindra att det är möjligt att vid gåva av en lantbruksfastighet ställa upp villkor som med bindande verkan inskränker gåvotagarens rätt att begära försäljning.
Hänsynen till givarens respektive testators vilja har vid tillämpning av 1904 års lag inte ansetts motivera att ett överlåtelseförbud ska omfatta mer än vad som svarar mot den egendom som överläts i samband med att villkoret föreskrevs. Enligt HD bör detta även gälla beträffande lantbruksfastigheter. Att en givare inte kan uppställa en gåvoföreskrift i efterhand framgår av rättspraxis.
HD kom därför fram till att överlåtelseförbudet inte gällde i hela delägarens andel i fastigheten. Innehavet av den andel han erhållit i gåva 1972 berättigade honom att påkalla försäljning på offentlig auktion.
En advokat utsågs av HD till god man att ombesörja auktionen, fördela köpeskillingen och utfärda köpebrev.
Beslut 2018-05-25, mål nr Ö 4970-16
